Historik

Det finns hyggligt med historik och information kring Hässelby. Här nedan har jag samlat en del. Vet Du mer, så bidra gärna.

HÄSSELBY HISTORIK

Stockholms stad byggde 1887 ett stort renhållningsverk i Lövsta, och anlade en järnväg för soptågen från Spånga station. Den rikliga tillgången till gödsel vid sopstationen lockade trädgårdsmästare från hela landet, som bosatte sig på Hässelbys mark. År 1900 avstyckades från Hässelby omkring 1000 tunnland till tomter, och snart växte Hässelby villastad upp med trädgårdsodlingar, drivbänkar och växthus. Vid Mälarstranden fanns bryggor och kring Maltesholm, gårdar och flera torp ända fram till mitten av 1900-talet.                                                                                                                                                             Invånarna i Stockholms stad blev så många att staden behövde köpa mark för att kunna bygga fler bostäder. År 1932 köpte staden Hässelby med omgivning. Den dåvarande ägaren, Christer Bonde, förhandlade in i det sista om att åtminstone få behålla Hässelby slott och parken, men förgäves. Han fick i alla fall stanna kvar på godset som arrendator fram till 1949, då hela Hässelby och Spånga inkorporerades med Stockholm.                                                                                                                               När Hässelby blivit en del av Stockholm, satte man igång med att planera nya stadsdelar i området. Hässelby gård började bebyggas 1953 och Hässelby strand 1954. Redan från början var det bestämt att det skulle placeras ett kraftvärmeverk vid Mälarstranden i Häs-selby, så att olja och kol kunde transporteras dit med båt. Verket började byggas 1955 och har under åren förstärkts och byggts om från olje- och koldrift till att i dag drivas med miljövänligare pellets.                                                  Tunnelbanans förlängning från Vällingby till Hässelby gård var klar i november 1956, och 1958 var den slutliga bansträckningen till Hässelby Strand klar. Station Hässelby strand invigdes den 18 november 1958.  Hässelby var färdigbyggt i slutet av 1950-talet. Stadsdelarna var från början kompletta med ett centrum som fyllde den tidens behov. När tjugohundratalet närmade sig började man "förtäta" kvarteren och bygga nya och högre hus mellan de äldre bostäderna. Även Hässelby villastad har förtätats. I dag är inte några av de växthus kvar som i början av 1900-talet försörjde stora delar av Stockholms invånare med grönsaker.             Mellan 2012 – 2019 har det i Hässelby Strand byggts 7 bostadsfastigheter. Torg och gator har upprustats.                                      Det bor 2019 drygt 8 000 i området.  

Karlshäll, en fastighet som låg på ängen mellen pumpstationen och Hässelby Strands båtklubb i anslutning till Karlshälls brygga, som man kan  ana var den låg strax väster om båtklubben. Huset byggdes troligtvis på 1850-talet. Det hyrdes i början ut till familjer som var anställda på Hässelby säteri. På 1890-talet hyrdes det ut till sommargäster för 350 kronor per år. År 1931 var årshyran uppe i 700 kronor. Under 1950-talet användes huset av flickscouter.  Huset revs 1958 då stadsdelen Hässelby strand byggdes upp. Bilden visar hur torpet Karlshäll såg ut 1958, strax innan huset revs, för att ge plats för den nya stadsdelen Hässelby strand. På bilden ser man hur huset låg i förhållande till de nya bostadshusen på Strandliden som skymtar till vänster på bilden. På¨gräsplanan bakom Karlshäll ligger nu parkleken   Stråket.

En krog uppges ha legat där Strandliden nu är. En efterföljare var en kaffe servering i ateljevåningen i det västra huset på Strandliden.

I sluttningen vid Sparrisabacken, nära "ihåliga eken",  låg ett torp Iiksom i skogsdungen väster om Maltesholmsbadet.

Vid nuvarande Maltesholmsbadets vändplan låg Maltesholms Gård. En kort period anlades kolloniträdgårdar på det som nu är grässluttning ned mot badet. Därefter skapades Maltesholmsbadet.

Tommy Tillman har bidragit med nedanstående bidrag från Maltesholm.

Hej allihop, å nu skall ni få höra.
Intervjuvade Clas-Göran ( skolkamrat ) hur det var att bo på Mirabellbacken år 1957.
Den då 12 årige Clas-Göran kunde vakna till kornas råmande från Maltesholms Gård som låg ungefär där ingången till badet och naturreservatets skylt står idag. Ladugård och några ekonomibyggnader var belägna där dagens bilparkering finns.
Den historiska Tillfartsvägen var allèn, från Hässelby slott. Och så revs allting och det blev odlingslotter istället, där odlade
Clas-Görans mor familjens grönsaker. Kort därefter kom man på att ett bad skulle anläggas, och odlingslotterna som låg på gårdens odlingsmark försvann. Karlshäll, som låg i närheten av oss låg mycket nära eller på den plats där idag "plåtstatyn"står, på den öppna slänten  mellan Strandliden 35 och Hässelby strands båtklubb.

Hässelby Kraftvärmeverk startades upp i oktober 1959. Skorstenenarna är 135 m. höga. Verket levererar el och fjärrvärme. Eldning sker med flis, pellets och olivkärnor. Bränsleleverans sker med båt i huvudsak från andra sidan Östersjön. Verket är i behov av uppdatering. I samband med det diskuteras om att flytta verket västerut till Lövsta, och därmed frigöra mark för bostadsbebyggelse i ett uppskattat område med närhet till T-bana, service, naturområden och Mälaren.

Båtklubbarna

På var sida om Strandliden ligger möt öster Hässelby strands båtklubb och mot väster Strandlidens båtklubb.Ytterligare båtklubbar finns vid Kvarnviken, Grimsta och Hässelby södra Villastad.

Badplaterna.

Kanaan, Maltesholm, Hässelby Strandbad och Hässelby allmänna bad. Vid Kanaan finns en uppskattade servering och restaurangverksamhet samt en bangolf med servering. Orienteringsklubben har bastu.

Hässelby­-Vällingby

Historiska nedslag Hässelby­-Vällingby utmärks av närheten till grönområden och vatten, och består i huvudsak av bostadsbebyggelse utmed tunnelbanan med lokala centrum vid stationerna. Vällingby-­Råcksta är Sveriges första ABC-­stad och representerar den svenska folkhemsmodellen. Vinsta företagsområde präglas av varierande bebyggelse för olika typer av verksamheter och Lövstaverket är en av stadens större tekniska anläggningar. Delar av området befinner sig inom Bällsta-åns avrinningsområde där särskild hänsyn behöver tas till översvämningsrisken. Även Nälstabäcken är en del i det naturliga vatten-systemet, och dess vattenreglerande och rekreativa funktioner behöver tillvaratas och utvecklas till sin fulla potential. Lövstaverket med återvinningscentral är en av stadens större tekniska anläggningar. Utöver detta kan etablering av en ny energiproduktions-anläggning i Lövsta bli aktuell. På längre sikt kan Bergslagsvägen utvecklas som ett urbant stråk och kompletteras med bland annat bostadsbyggande och stadsutveckling för att koppla samman omkringliggande 2040 är en idrottshall, en konstgräsplan och eventuellt en simhall. Förskolor behöver planeras i takt med att bostäder tillförs. Särskilt stort är behovet i Vällingby och Råcksta samt i Kälvesta och Vinsta. Vällingby-Råcksta är av riksintresse för kulturmiljövården. Grimsta idrottsplats är en viktig mötesplats.

 Lövstabadet, Riddersviks gård och Hässelbys allmänna bad har goda förutsättningar att utvecklas till attraktiva områden för rekreation och möten för hela västerort.Vällingby och RåckstaVällingby invigdes 1954 och är den stadsdel där ABC-stadens stadsbyggnadsideal är mest konsekvent genomfört. Arbete, bostäder och centrumfunktioner skulle samlas i satellit-städer som skulle avlasta centrala Stockholm. Bebyggelsestrukturen kännetecknas av den låga centrumbebyggelsen omgiven av en krans av punkthus och en gradvis nedtrappning i skala med radhus och villor i ytterkanterna. Här kom-binerades socialt Utvecklingsmöjligheter

Hässelby­Vällingby ligger attraktivt nära Mälaren och är på väg att få en ny regional betydelse genom utbyggnaden av Förbifart Stockholm med på­ och avfart vid Vinsta företagsområde. Vällingby centrums funktion som ABC­stad ska utvecklas vilket innebär att bostäder, arbetsplatser och centrumfunktioner ska tillkomma på ett sätt som stärker de värden som ligger i riksintresset för kulturmiljövården. Goda servicelägen behöver nyttjas längs gator och vid centrumbildningar för handel och mötesplatser för kultur och föreningsliv. Det behövs förbättrade kollektivtrafikförbindelser särskilt i västra Hässelby i takt med att bostäder tillkommer. Tillgängligheten längs Mälarens strand bör utvecklas, liksom det ekologiska sambandet mellan Beckombergaområdet, Grimstaskogen och Kyrkhamn.

Lövstabadet, Riddersviks gård och Hässelbys allmänna bad har goda förutsättningar att utvecklas till attraktiva områden för rekreation och möten för hela västerort

Delar av området befinner sig inom Bällsta-åns avrinningsområde där särskild hänsyn behöver tas till översvämningsrisken. Även Nälstabäcken är en del i det naturliga vatten-systemet, och dess vattenreglerande och rekreativa funktioner behöver tillvaratas och utvecklas till sin fulla potential. Lövstaverket med återvinningscentral är en av stadens större tekniska anläggningar. Utöver detta kan etablering av en ny energiproduktions-anläggning i Lövsta bli aktuell. På längre sikt kan Bergslagsvägen utvecklas som ett urbant stråk och kompletteras med bland annat bostadsbyggande och stadsutveckling för att koppla samman omkringliggande stadsdelar. Det totala behovet av ny grundskolekapacitet i stadsdelen till år 2040 bedöms motsvara tre nya skolor och omfattar pågående byggprojekt, planerad utbyggnad av befintliga skolor och framtida behov i enlighet med tolkningen av SAMS­ rapporten 2017. Det bedömda behovet gällande idrottsanläggningar till 2040 är en idrottshall, en konstgräsplan och eventuellt en simhall. Förskolor behöver planeras i takt med att bostäder tillförs. Särskilt stort är behovet i Vällingby och Råcksta samt i Kälvesta och Vinsta. Vällingby-Råcksta är av riksintresse för kulturmiljövården. Grimsta idrottsplats är en viktig mötesplats. Lövstabadet, Riddersviks gård och Hässelbys allmänna bad har goda förutsättningar att utvecklas till attraktiva områden för rekreation och möten för hela västerort.Vällingby och Råcksta-Vällingby invigdes 1954 och är den stadsdel där ABC-stadens stadsbyggnadsideal är mest konsekvent genomfört. Arbete, bostäder och centrumfunktioner skulle samlas i satellit-städer som skulle avlasta centrala Stockholm. Bebyggelsestrukturen kännetecknas av den låga centrumbebyggelsen omgiven av en krans av punkthus och en gradvis nedtrappning i skala med radhus och villor i ytterkanterna. Här kombinerades socialt bostadsbyggande med arbets-platser och en arkitektoniskt väl genomarbetad gestaltning i relation till landskapets förutsätt-ningar. Under början av 2000­talet kompletterades de centrala delarna med handelsytor och bostäder. I Råcksta karaktäriseras bebyggelsen av flerbostadshus i tre till fem våningar, organi-serade i halvslutna kvarter samt sammanhängande områden av radhus och villor. Det gröna stråket från Vällingby via Råcksta och vidare kan anläggas på gamla deponiområdet i Lövsta kan det ersätta värmeverket i Hässelby strand och därmed frigöra mark för stadsutveckling. Hässelby villastad Under 1970­ och 80­talen ersatte radhus, kedje­hus och villor i sammanhållna enklaver den ursprungliga villabebyggelsen från 1900­talets början. Hässelby villastad har vissa möjlig-heter till stadsutveckling. Planering pågår för komplettering kring Riddersviks gård och kring Åkermyntans centrum. Vid Åkermyntan finns visst behov av nya parker. Växthusvägen kan få en större betydelse som sammanlänkande stråk när Järfällas stadsutvecklingsområden färdigställs. Här är särskilt närheten till nya Barkarby station viktig. Flerbostadshus kan skapa bättre underlag för lokal service och utbyggnad av kollektivtrafik. Lövstavägen bör utvecklas till ett urbant stråk genom komplette-ring av bostäder och lokaler för service. Skolor, förskolor och anläggningar för idrott och kultur bör prioriteras för att utveckla mötesplatser för västerort. En utveckling av strandpromenaden längs Mälaren bör prioriteras. Kyrkhamn ska skyddas som naturreservat.Kälvesta och VinstaKälvesta är ett utpräglat småhusområde, till större delen byggt under 1960­ och 70­ talen. Vinsta bebyggdes med radhus, kedjehus och villor under 1970­ och 80­talen. I Vinsta före­tagsområde vid Johannelunds tunnelbanestation finns sedan 1960-­talet småskalig industri,verkstäder och kontor.